Vid bokcirkeln Det namnlösa sällskapets senaste möte tittade vi lite förvirrat på varandra och frågade oss vad "Jesus barndom" ("The Childhood of Jesus") av nobelpristagaren J.M. Coetzee
egentligen handlar om. För att vara en så pass lättläst bok är den förvånansvärt dunkel. Men det gav förstås underlag för en intressant diskussion! Romanen handlar om en man, Simon, och en pojke, David, som kommer över havet som flyktingar till ett främmande land. De tas emot, tilldelas en bostad och mannen skaffar sig ett jobb i hamnen. Han är dock inte pojkens far och en viktig tråd i boken handlar om hur de ska hitta Davids mamma. Romanen utspelar sig i ett fiktivt land, men alla miljöer är realistiska. Tiden verkar vara mitten av 1900-talet. (Det finns telefoner och bussar, men inga mobiler och datorer.) Människorna i landet är välvilliga, men verkar inte riktigt drivas av vanliga mänskliga behov och drivkrafter. Hela boken präglas av en vag stämning av overklighet, trots att den alltså är väldigt konkret. Det är skickligt skapat av Coetzee, men det här var inte en bok i min smak. Jag föredrar att läsa psykologiskt trovärdiga historier om människor som känns mänskliga.
Betyg: EE
P.S. Coetzee har skrivit en fortsättning också: "The Schooldays of Jesus".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar